You are currently browsing the monthly archive for mars, 2007.
Det är konstigt, å ena sidan efterfrågas innovationer, å andra sidan motarbetas de. Kanske det är så att tanken på innovationer är trevlig, den är ju förknippad med tanken om utveckling som varit en ingrediens i den västerländska kultursynen i ett antal sekler. Men när det sedan kommer till kritan så framstår många innovationer som så revolutionära och besvärliga i relation till vardagslunken i de flesta organisationer att det har utvecklats ett välfungerande avvärjningssystem. Om en ny idé stiger upp vid horisonten i en organisation, aktiveras genast på olika håll batterier av Patriot-missiler, ofta omedvetet, som en ryggmärgsreaktion. Read the rest of this entry »
Nu händer det mycket på visualiseringsfronten. En grupp inom IBM har jobbat fram en alldeles underbar tillämpning som gör det möjligt för vem som helst att visualisera, publicera och diskutera sina data på webben. Webbtillämpningen heter Many Eyes och har lagts ut i en alfa-version, men en välfungerande sådan. Redan nu finns det 1500 visualiseringar att titta på, bl.a. en visuell analys av några finländska partiledares tal. Nedan Jyrki Katainens.
Jag kontaktade Martin Wattenberg som är en av hjärnorna bakom tillämpningen, och frågade om det är möjligt att skräddarsy kartanalysdelen så att man kunde använda t.ex. en karta över finländska kommuner för visualisering. Det lär inte vara omöjligt, men hela konceptet är så nytt att man inte på IBM har beslutat hur man går vidare. Fler visualiseringsmöjligheter lär emellertid vara på kommande, så det gäller att hålla ögonen uppe.
Hört om mindmaps? Säkert. Om begreppskartor? Kanske. Det finns likheter mellan dem, men också skillnader. Den största likheten är det visuella sättet att uttrycka förståelse. Mindmaps uttrycker relationer mellan olika fenomen, utgående från ett centralt begrepp. Det gör begreppskartor också, men de innehåller dessutom information om hurudan relationen är. En begreppskarta har heller inte nödvändigtvis ett enda, centralt begrepp, fast de ofta byggs upp på det viset. Begreppskartor har ett bredare användningsområde och kan uttrycka förståelse på ett djupare sätt än mindmaps. Dessutom är det ingen som äger varumärket, vilket Tony Buzan gör när det gäller Mind MapsTM.
Det har redan ordnats två världskongresser om begreppskartor, i Spanien 2004 och i Costa Rica 2006. Med på båda har varit den som började med att utveckla teorin kring begreppskartor, Joe Novak från Cornell University. Han har också samarbetat med Institute for Human and Machine Cognitioning (IHMC) i utvecklingen av det mest avancerade datorbaserade verktyget för uppgörande av begreppskartor, CmapTools. Det trevliga i kråksången är det att programmet är helt gratis och också möjliggör samarbete över webben – om man så vill i realtid.
I begreppskartor gjorda med CmapTools kan man hantera sin kunskap och förståelse, och den information den baserar sig på, på ett flexibelt och mångsidigt sätt. Till kartan kan länkas bild och ljud, webbplatser och andra typer av resurser. Där finns redskap för kommentering av egna eller andras begreppskartor. Dessutom fås hela härligheten ut på webben genom bara en knapptryckning.
Utbildningsstyrelsen i Finland har under det senaste året satsat på att få programmet översatt till svenska och finska (som jag skrivit om här), och den här veckan har översättningen av hjälpfilerna också blivit klara. Den svenskspråkiga översättningen har gjorts av mig, den finskspråkiga av Jarkko Mylläri vid Helsingfors Universitet. I morgon står översättningarna inför sitt elddop, en skolning med 54 deltagare ordnas vid beteendevetenskapliga fakulteten vid HU. Det skall vara intressant att se vilka kommentarer vi får. Själv har jag använt programmet i några år och börjat ta det i bruk i undervisningen under det senaste året.
Alla de som tagit sina första steg på den formella pedagogiska utbildningens stig har lärt sig Blooms taxonomi. Någon kanske t.o.m. ännu kommer ihåg något av innehållet i den. Det hela handlar ju om en hierarki i sex nivåer som beskriver olika komplexitetsgrader hos kunskap. Blooms taxonomi var ingalunda utvecklad bara av Benjamin S. Bloom själv, utan den är ett av resultaten av en mångårig forsknings- och utvecklingsprocess med många deltagare. År 1956 publicerades resultaten.
En central figur vid utvecklingen av taxonomin var David R. Krathwohl, och han utvecklade under 1990-talet tillsammans med en av Blooms studenter, Lorin W. Anderson, en reviderad taxonomi. Den kom ut 45 år efter den första och innehåller förutom en revidering också en tilläggsdimension i form av vilken typ av kunskap som avses (faktakunskap, procedurkunskap osv.). Tillsammans bildar de en matris som kan vara till nytta för dem som arbetar med inlärningsmål. Intressant är att den lägsta nivån i den gamla taxonomin, ”knowledge” ersatts med ”remembering”, vilket återspeglar en utveckling i synen på vad kunskap är. Också högst upp har det skett en förändring: ”evaluation” har ersatts med ”creating”. Innehavaren av den högsta formen av kunskap är alltså inte den som kan evaluera, utan den som skapar nytt!
Här är en bra översikt av RBT (Revised Bloom’s Taxonomy), därifrån jag också knyckt nedanstående bilder (RBT längre ned).
