Du bläddrar just nu i månadsarkivet för januari 2008.
Miniföreläsningen jag planerade hålla enligt principen 10/20/30 blev 10/45/30. Att det skall vara så svårt att komprimera det man har att säga
Skriver detta med min nya dator, en Acer TM6292. Anskaffandet av den innebär två rekord för mej:
1. Jag har varit utan egen dator i över ett och ett halvt år (och släpat en tung HP 8000 till och från jobbet varje dag). Jag har inte varit utan dator sedan ca år 1988 då jag köpte min första dator – en Amstrad – för 4000 mk.
2. Det är den billigaste datorn jag köpt sedan Amstraden. Efter Amstraden har det blivit två hårdskivelösa laptoppar (Toshiba), två bordsdatorer och sedan två laptoppar igen (en LapPower som lever än trots att firman gått i konkurs för länge sen samt en Fujitsu-Siemens som fick kortslutning pga söndrig USB-port). Alla har kostat kring 10000 mk. Den här kostade 1060 €.
Några specifikationer:
ProcessorIntel Core 2 Duo T7300 2 GHz
Skärm 12.1″, 1280×800 px, matt (jag tål inte glansiga skärmar)
5 h batteritid (skall testas)
DVDRW optisk skivstation
2 kg
Veckoslutet har gått åt att installera program (18 st tillsvidare) och att bekanta sej med funktionerna. Det ser bra ut så här långt.
Eller vad man nu skall kalla det som jag inledde med en liten grupp (8) miljöstuderande igår. Efter att ha hållit ett antal (kanske 25 eller 30) mer eller mindre föreläsningsbaserade grundkurser i ekologi för skogs-, miljö- och nu senast lantbruksstuderande, skall jag nu försöka på något radikalt annorlunda: att tillsammans med studerandena bygga upp en wiki om centrala ekologiska fenomen.
[Not till mej själv: håll aldrig mer en föreläsningsbaserad kurs]
Upplägget är det här: varje studerande får huvudansvar för ett visst tema – t.ex. näringsämnenas kretslopp eller successionen. Det här temat skall göras till ett avsnitt/kapitel i wikin. Under de närmaste 8 veckorna har vi en halv dag per vecka där vi arbetar tillsammans, sammanlagt 30 h. Mellan sessionerna är det meningen att studerandena gräver fram fakta från olika källor och söker exempel från den Sydfinländska ekologiska verkligheten på hur de här processerna fungerar i praktiken.
Plockade upp detta från Lion Kimbro på CommunityWiki :
“He was always searching for patterns, for connections, for a new way of looking at something, but I suspect his motivation was not so much to understand the world as it was to find new ideas to explain. The act of discovery was not complete for him until he had taught it to someone else.”
– Richard Feynman and the Connection Machine, W. Daniel Hillis
Det känns väldigt rätt. Kanske det är därför jag – mot förmodan – varit lärare så länge?
Jag har tidigare kommenterat den reviderade Bloom’s triangel i förhållande till den gamla. Revideringen var ett litet steg framåt, men ger endå en skev bild av vad som på riktigt försiggår i samband med lärande.
Darren Kuropatwa har i sin blogg svängt saker upp och ned, rent konkret, och producerat den här bilden:
Visserligen finns det inga vetenskapliga belägg för att siffrorna till höger skulle stämma (en intressant utredning om hur de kommit till finns här), men sättet att framhäva vilka typer av lärande som sannolikt har mest effekt är bra.

