Eller vad man nu skall kalla det som jag inledde med en liten grupp (8) miljöstuderande igår. Efter att ha hållit ett antal (kanske 25 eller 30) mer eller mindre föreläsningsbaserade grundkurser i ekologi för skogs-, miljö- och nu senast lantbruksstuderande, skall jag nu försöka på något radikalt annorlunda: att tillsammans med studerandena bygga upp en wiki om centrala ekologiska fenomen.

[Not till mej själv: håll aldrig mer en föreläsningsbaserad kurs]

Upplägget är det här: varje studerande får huvudansvar för ett visst tema – t.ex. näringsämnenas kretslopp eller successionen. Det här temat skall göras till ett avsnitt/kapitel i wikin. Under de närmaste 8 veckorna har vi en halv dag per vecka där vi arbetar tillsammans, sammanlagt 30 h. Mellan sessionerna är det meningen att studerandena gräver fram fakta från olika källor och söker exempel från den Sydfinländska ekologiska verkligheten på hur de här processerna fungerar i praktiken.

Då vi kommer samman presenterar var och en vad man kommit fram till sedan senast, och de andra kommer med synpunkter. Jag håller vid behov ”mikroföreläsningar”, dvs. korta informationssnuttar gällande t.ex. ett visst ekologiskt begrepp. Vid varje session har jag också en ”miniföreläsning” om ett av de ekologiska teman som studerandena arbetar med. Jag skall försöka begränsa mej till 20 minuter. Jag har bollat med tanken att hålla föreläsningarna i pecha kucha-stil, men det blir troligen alltför komprimerat. Guy Kawasakis 10/20/30-princip är antagligen bättre: 10 dior, 20 minuter och texten på varje dia måste vara minst 30 punkter hög, vilket gör att det inte ryms mycket text på ett dia.

Fast det är ju ingen som sagt att man måste använda PowerPoint, förstås – en god berättelse kan ofta sitta bättre. Och det ena utesluter inte det andra.

När den centrala informationen börjar vara hopsamlad börjar skrivandet av vår Ekowiki. Den baserar sig på MediaWiki (samma programvara som Wikipedia använder) som vi just har fått intallerat på en av skolans servrar. Idén är att samla ihop och presentera central information om ekosystems struktur och funktion och den begreppsapparat man använder inom ekologin. Den här kunskapsbasen skall kunna byggas på och fördjupas och kompletteras med digibilder som studerande själva tar.

Det pedagogiska greppet är inte nytt, tvärt om. Redan Freinet insåg vikten i att man producerar eget material och Steinerpedagogiken innehåller liknande idéer. Det som gör arbetssättet så mycket lättare nu är att vi kan använda oss av den typ av datornätbaserade, kollaborativa tekniker som wikin är ett gott exempel på. Och möjligheten att efterhand komplettera ”produkten” (dvs. fortsätta processen) passar bra ihop med den postmoderna tanken att ”allting är i ständig betaversion”.

Att använda wiki i undervisningen kan man läsa mera om på t.ex. University of Manitobas Learning Technologies Center, George Siemens som drar det centret har varit en inspirationskälla för mej, inte bara när det gäller wikis.

Jag testade min Zoom H2 när vi inledde kursen: mycket bra kvalitet på inspelningen, jag kan alltså rekommendera den. Man kan ställa in den så att den överdriver svaga ljud och dämpar starka, vilket gör att den lämpar sej utmärkt för klassrumsbruk.

Annonser